![]() |
I objektet
kan du välja fartyg på monitorn med hjälp av
förstoringsglaset. Programmet visar de aktuella navigerings- och egenskapsuppgifterna för det valda fartyget. |
På monitorn syns alla fartyg på över 300 bruttoregisterton som rör sig på Finska viken, dvs. i praktiken alla fartyg som är lika stora som Sveaborgsfärjan eller större.
Fartygsuppgifterna bygger på ett AIS-system (AIS =Automatic Identification System). Alla fartyg i den berörda storleksklassen måste regelbundet sända sina läges- och andra navigeringsuppgifter per radio till AIS-mottagarna som befinner sig längs kusten. Mottagarnas uppgifter samlas ihop i ett datasystem som upprätthålls av Sjöfartsverket. Största delen av uppgifterna uppdateras med några sekunders mellanrum.
Med hjälp av AIS-radiorna kan fartygen också följa sjötrafiken i närheten. Detta hjälper dem att undvika farliga situationer och kollisioner t.ex. i dimma.
Samarbetspartner
Sjöfartsverket
Navielektro
Automatiskt identifieringssystem för fartyg (AIS)
Det automatiska identifieringssystemet för fartyg (Automatic Identification System, AIS) är ett system med hjälp av vilket det är möjligt att i realtid få exakta uppgifter från ett vidsträckt område om de skepp som rör sig där. Den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har fastställt att systemet är obligatoriskt för alla fartyg med en bruttodräktighet på minst 300 ton.
AIS-systemet baserar sig på en radioanläggning som fungerar på VHF-frekvens och som automatiskt och fortlöpande sänder uppgifter gällande fartyget och dess rörelsetillstånd samt mottar motsvarande uppgifter från andra fartyg. För denna sändningsverksamhet har man inrättat två globala VHF-frekvenser, AIS1 och AIS2.
AIS-systemets frekvenser
| Kanalens namn | Frekvens |
| AIS 1 |
161,975 MHz |
| AIS 2 | 162,025 MHz |
Den utvalda sändningstekniken STDMA lämpar sig väl för automatisk tidsmässig differentiering av den information som kontinuerligt sänds från olika fartyg. Varje en minut långt tidsintervall har i systemet indelats i 2 250 korta perioder som radioanläggningarna kan reservera för sina sändningar genom att använda en standardiserad mekanism. Att sända information om fartygets position och rörelsetillstånd tar bara ungefär 26,7 ms. I teorin kan alltså upp till 4 500 sådana meddelanden sändas inom radiotäckningsområdet, eftersom det finns två frekvenser som vardera har 2 250 tidsintervall.
Fartygens rapporteringsfrekvenser
| Fartygets rörelsetillstånd | Rapporteringsintervall för positioneringsuppgiften |
| Förankrad eller vid kaj, hastighet under 3 knop | 3 min |
| Förankrad eller vid kaj, hastighet över 3 knop | 10 s |
| I rörelse, hastighet 0–14 knop | 10 s |
| I rörelse, hastighet 0–14 knop, ändrar kurs | 3 1/3 s |
| I rörelse, hastighet 14–23 knop | 6 s |
| I rörerlse, hastighet 14–23 knop, ändrar riktning | 2 s |
| I rörelse, hastighet över 23 knop | 2 s |
| I rörelse, hastighet över 23 knop, ändrar kurs | 2 s |
Inom AIS-systemet sker informationsutbytet i första hand direkt mellan fartygen, varvid systemet t.ex. förhindrar kollisioner. Samma uppgifter kan dock också mottas via basstationer utplacerade på fastlandet, varvid myndigheterna har möjlighet att få specifika identifikations- och rörelseuppgifter om fartygen. Via basstationerna kan man också sända korta e-postliknande säkerhetsmeddelanden till fartygen.
Uppgifter från fartyget
Radiokod (MMSI)Rörelsetillstånd (i rörelse, förankrad etc.)
Svänghastighet (ROT)
Hastighet (SOG)
Positioneringens exakthet
Läge
Färdriktning (COG)
Förens riktning (Heading)
Fartygets internationella identifikationsnummer (IMO)
Radioanrop
Fartygets namn
Fartygets och lastens typ
Fartygets mått
Positioneringsuppgiftens källa
Beräknad ankomst till destinationshamnen
Fartygets djup
Destinationshamn
Finlands AIS-basstationer med
hörbarhetsområden.
I Finland finns ett täckande nätverk av AIS-landstationer. De uppgifter om fartygstrafiken som nätet ger utnyttjas av nationella myndigheter (VTS-centralerna, gränsbevakningsväsendet, marinen, tullen, Finlands miljöcentral, hamnarna) samt med stöd av internationella fördrag alla Östersjöns kuststater (HelCom AIS-statistik) och EU (övervakningsdirektivet för sjötrafik ).
AIS-systemets starka sidor
AIS möjliggör positionering av andra fartyg och uppföljning av deras rörelseuppgifter då det är dålig sikt och i situationer då t.ex. radar inte kan ge samma information, såsom i skärgården eller i smala och krokiga farleder. Det är ett utmärkt redskap då man samtidigt villfölja flera fartygs framfart och förutse säkra möten och hjälper sålunda till att förhindra kollisioner. I oklara och farliga situationer kan fartygens befälhavare lätt anropa varandra via radio med fartygsnamn och den radiokod som framgår av AIS-uppgifterna.AIS-informationen är nyttig även i nödsituationer då man ber om hjälp och leder räddningsstyrkorna fram till platsen.
Tekniken gör det också möjligt att sända olika meddelanden till fartygen från landstationerna. Dessa kan t.ex. vara myndigheternas navigerings- och säkerhetsmeddelanden samt väder- och vindrapporter.
För att kunna ta emot och tolka AIS-information räcker det med en ganska billig anordning, varför den är tillgänglig även för fritidsbåtförare. Informationen kan t.ex. presenteras på en bärbar dator bara man har rätt program och lämplig tilläggsutrustning.
Uppdaterat 5.1.200//KT

