• 20X0 – En resa in i framtiden
• KlimaX
• Myntets väg
• Vetenskap på ett klot
• Heureka-klassiker
• Intelligent trafik
• Korgbollsråttor
• Laboratorierna
• Vetenskapsteatern Minerva
• Miljövänlig konsumtion
• Vetenskapsparken Galilei
• Stenpark
• Kommande utställningar
• Utgångna utställningar

Placera ut ”väderelementen” i skårorna i bordsytan och titta efter på monitorn vad som händer i trafiken. Pröva olika alternativ. Vilken kombination utgör det besvärligaste föret med tanke på trafiken?

Olycksrisken i trafiken är 2–3 gånger större vid snöigt och vått väglag än när det är torrt. Vid slaskigt väglag är risken 6–8 gånger större och vid isigt väglag 10–30 gånger större. I synnerhet snabba omslag i väderleken ökar olycksrisken.

Väderleksprognoserna hjälper både trafikanterna och vägunderhållet att förbereda sig på förändrade väglag. Prognoserna bygger på datorbaserade modeller med hjälp av vilka en stor mängd väderobservationer förenas till en prognos.

Prognoserna har förbättrats vartefter prognosmodellerna och datorernas beräkningskapacitet har utvecklats. År 2005 var träffsäkerheten för Meteorologiska institutets temperaturprognoser

87,1 % för ettdygnsprognoser och 80,2 % för tvådygnsprognoser. Sannolikheten för att regn verkligen inträffade var 85,3 % för ettdygnsprognoserna och 81,7 % för tvådygnsprognoserna.

VARO-tjänsten

Vägvädermodellens meddelande- och varningsklasser

Orsakerna till dåligt före – relevans enligt förarna

Tillläggsinformation:
VARO-palvelu (på finska)

Ny vädermodell ska ge noggrannhet på stadsdelsnivå

Meteorologiska institutet har på prov tagit i bruk en prototyp av den nya väderleksprognosmodellen AROME som beskriver vädret i en skala motsvarande en stadsdel.

Man förväntar sig att den nya modellen med ett fint gitter i framtiden ska kunna användas för att förutspå extrema väderfenomen, såsom skyfall och åskbyar. Tack vare sin goda urskiljningsförmåga ger modellen också en bättre beskrivning av de växlande vindarna i kust- och insjötrakterna än de nuvarande modellerna. Med hjälp av bättre vindprognoser kan man göra bättre luftkvalitetsprognoser och förbereda sig på hur skadliga ämnen kommer att sprida sig vid en olycka. Goda vindprognoser är användbara också för båtfarare.

I testskedet är horisontalavståndet mellan modellens beräkningspunkter, eller gitteravståndet, 2,5 kilometer, men man kan också använda ett mycket tätare gitter i modellen. Meterologiska institutets testbruk av systemet är del av ett utvecklingsprojekt där man kartlägger de möjligheter det nya systemet ger och integrerar det som en del av institutets standardfunktioner.

Väderleksprognosmodellen simulerar strömningar i atmosfären och väderfenomen. Med hjälp av modellen kan man imitera atmosfärens aktivitet och bedöma hur väderfenomen kommer att bete sig under de närmaste dagarna. Modellen fungerar i ett tredimensionellt rutsystem, eller gitterpunktssystem, där den utgående från de inprickade väderobservationerna med hjälp av fysikens lagar räknar ut situationen framåt i tiden. När det gäller att beskriva väderfenomenens fysik representerar den nya modellen utvecklingens spets, och det täta gitterpunktssystemet hjälper också till att precisera de lokala prognoserna.

Utvecklingen av AROME-modellen startade år 2002 vid Frankrikes meteorologiska institut Météo-France (MF). År 2004 inledde Finlands meteorologiska institut som medlem av forskningsprojektet HIRLAM-A ett nära samarbete med en omfattande europeisk modellgemenskap under ledning av MF. Förutom Meteorologiska institutet har de meteorologiska instituten i Sverige, Danmark, Spanien och Ungern också deltagit aktivt i samarbetet.

Finlands meteorologiska institut är för närvarande det tredje institutet som dagligen beräknar sina prognoser med hjälp av AROME. Den AROME-modell som idag används är en prototyp och arbetet med att utveckla den fortsätter i flera år framåt.

Närmare uppgifter
Specialforskare Carl Fortelius
tfn (09) 1929 4130 eller 050 525 1394

Forskare Sami Niemelä
tfn (09) 1929 4172

Uppdaterat 8.1.2007/KT